Italian Expressionist Painter and Sculptor, 1884-1920 Amedeo Clemente Modigliani (July 12, 1884 ?C January 24, 1920) was an Italian artist of Jewish heritage, practicing both painting and sculpture, who pursued his career for the most part in France. Modigliani was born in Livorno (historically referred to in English as Leghorn), in northwestern Italy and began his artistic studies in Italy before moving to Paris in 1906. Influenced by the artists in his circle of friends and associates, by a range of genres and art movements, and by primitive art, Modigliani's œuvre was nonetheless unique and idiosyncratic. He died in Paris of tubercular meningitis, exacerbated by poverty, overworking, and an excessive use of alcohol and narcotics, at the age of 35.  Related Paintings of Amedeo Modigliani :. | Reclining Nude | Sitzende Algerische Almaiisa | liggande aktsudie | Portrat des Chaiim Soutine, an einem Tisch sitzend | Madam Pompadour (mk39) |
Related Artists:
Peto, John Frederick
American, 1854-1907 American painter. He trained at the Pennsylvania Academy of Fine Arts (1877-8), Philadelphia, where he became a friend of William Michael Harnett whose work was a dominant influence on his oeuvre. Peto maintained a studio in Philadelphia, exhibiting at the Academy from 1879 to 1887; he earned a living through occasional work as a photographer, sculptor and painter. After moving to Island Heights, NJ, in 1889,
Albert Weisgerber
German, 1878-1915 German painter and printmaker. He studied decoration at the Kreisbaugewerksschule in Kaiserlautern (1891-3) and began work in a decorator studio in Frankfurt am Main. However, in 1894 he moved to Munich to resume his studies, first at the Kunstgewerbeschule and later under Franz von Stuck at the Akademie der Bildenden Kenste (1897-1901). For some years he concentrated on poster design and book illustration, contributing a total of 500 drawings to Jungend: Illustrierte Wochenschrift for Kunst und Leben from 1899. His early paintings such as the portrait of Ludwig Scharf II (c. 1905; Munich, Staatsgal. Mod. Kst) were executed in dark-toned academic style, but an exhibition of French Impressionism in Berlin in 1905 so impressed him that he went to Paris for nearly a year (until May 1906). Despite his association with the circle of artists around Matisse, he was more influenced by the work of Cezanne. In 1907 he made a second visit to Paris and joined Phalanx in 1909. In the latter year he was visited by Hans Purrmann and Matisse. By 1911 with a third visit to Paris and travels to Rome and Naples, he had established himself as one of the foremost German Impressionists. As well as such lyrical scenes as Munich Hofgarten (1911; Munich, Lenbachhaus), in common with many of his German contemporaries, Weisgerber reconceived classical scenes in an energetic style, for example in Amazon Camp (1910; Stuttgart, Staatsgal.). In 1912 he had a one-man show in the Kunsthaus, Zurich, and a year later participated in the annual Kunstausstellung in Munich. Although using an Impressionist style, he was equally at home in Expressionist circles, and this undoubtedly influenced his election to the presidency of the Neuen Menchner Sezession (1913). In the last four years of his career he was obsessed with sacrificial subject-matter from the Old and New Testaments, which he had originated in the theme of St Sebastian (e.g. St Sebastian Felled by Arrows, 1910; Munich, Staatsgal. Mod. Kst). While not exclusively tragic (e.g. David and Goliath, 1914; Saarbrecken, Saarland-Mus.), these final works strip away historical references to concentrate upon the fate of the isolated individual, as in Absalom (1914; Hamburg, Ksthalle).
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.